Ingen har visat sig sedan vi kom. Ingen välkomstkommite, inga palmblad att gå in på, inga åsnor att rida in på området med men gott om getter. Varken nunnorna, sjukhuschefen, de övriga läkarna eller ngn annan har sagt jambo. Salina, maiden, släppte in oss i husen och det var det. Jag går runt och ingen verkar bry sig. Det sägs att inget vet att vi skulle komma. Ingen visste tydligen heller att just en kirurg skulle komma. Min Kenyanska legitimation lyser med sin frånvaro och det Kenyanska försäkringen också. Ingen vet något men alla är glada.
Doctors house är litet och beboeligt. Till min förtret och avund är The dentists house betydligt bättre. Satelit tv, radio, dvd spelare. Å andra sidan behövs ingen radio eftersom musik strömmar från alla håll. Börjar med Meuzinen som börjar ropa ut till de få muslimerna i stan tidigt på morgonen, sedan fyller de lokala kyrkorna i med gudstjänst och när de är slut efter en halv dag hörs afrikansk disco. Går man i stan spelas det överallt, alla försöker visa att deras anläggning är störst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar