Ett litet panorama

En ettårig flicka med brännskada. Hon hade för ngn dag sedan fått vatten, gröt eller fotoen över vänsterhanden och underarmen. Det såg förfärligt ut. 2-3 gradens brännskada och början till nfektion. Ingen hud kvar och en hel del av muskulaturen bortbränd. Allt lossnade. Det märkliga var att hon inte hade ont. Fast så märkligt var det inte. Alla nervändarna var bortbrända. Klart fall för avancerad specialistvård men då föräldrarna inte hade pengar hamnade hon hos mig. I lite Ketalarrus gjorde jag rent det så gott det gick och la om på gammeldags sätt. Nu är det bara att vänta på att det skall avgränsa sig så att jag kan amputera. Något annat kan jag inte se att man kan göra. En stund senare dyker det upp en kvinna med en liten handskriven lapp där det står att hon skall göra en hysterektomi. Hon visste inte varför men skulle boka t. Hon hade lämnat ”a pint of blood” på labbet. Tydligen hade hon blivit skickad till oss från HIV kliniken. Dr där var inte spec meddelsam varför det skulle göras. Men dagens roligaste försök till operativ åtgärd. Sarah den lokala dr hade gjort ett snitt och barnet hade hydrocefalus. Ett jättehuvud tittade fram. Då frågade hon mig om jag inte kunde lägga en ventrikuloperitoneal shunt, dvs en slang mellan hjärnan o buken. Det var bara att skratta. Jag kunde lika bra hugga huvudet av barnet för resultatet hade varit detsamma i dessa förhållanden. Sterilitet är nämligen inte paradgrenen här. Lite jod fixar det mesta. Diatermin som jag fick att fungera går inte att använda för att det enda handtaget till maskinen steriliserades i autoklaven och därmed var dess öde beseglat. Det smälte. Man får aldrig vara glad länge.