Arbetsfördelning

Den Kenyanska arbetsfördelningen i ett nötskal. Kvinnorna hämtar vatten från kiosken på torget och transporterar det i bästa fall på en åsna och i sämsta fall på huvudet. Medan männen går till de lokala barerna och pubarna ofta kombinerade med bordeller och spenderar lite tid där för att slå ihjäl lite tid och få reda på det senaste. Några shilling till pilsner finns det alltid. När jag frågade en sköterska vad hennes man gjorde tittade hon konstigt på mig och svarade "well, he is seated at home".

Ett litet panorama

En ettårig flicka med brännskada. Hon hade för ngn dag sedan fått vatten, gröt eller fotoen över vänsterhanden och underarmen. Det såg förfärligt ut. 2-3 gradens brännskada och början till nfektion. Ingen hud kvar och en hel del av muskulaturen bortbränd. Allt lossnade. Det märkliga var att hon inte hade ont. Fast så märkligt var det inte. Alla nervändarna var bortbrända. Klart fall för avancerad specialistvård men då föräldrarna inte hade pengar hamnade hon hos mig. I lite Ketalarrus gjorde jag rent det så gott det gick och la om på gammeldags sätt. Nu är det bara att vänta på att det skall avgränsa sig så att jag kan amputera. Något annat kan jag inte se att man kan göra. En stund senare dyker det upp en kvinna med en liten handskriven lapp där det står att hon skall göra en hysterektomi. Hon visste inte varför men skulle boka t. Hon hade lämnat ”a pint of blood” på labbet. Tydligen hade hon blivit skickad till oss från HIV kliniken. Dr där var inte spec meddelsam varför det skulle göras. Men dagens roligaste försök till operativ åtgärd. Sarah den lokala dr hade gjort ett snitt och barnet hade hydrocefalus. Ett jättehuvud tittade fram. Då frågade hon mig om jag inte kunde lägga en ventrikuloperitoneal shunt, dvs en slang mellan hjärnan o buken. Det var bara att skratta. Jag kunde lika bra hugga huvudet av barnet för resultatet hade varit detsamma i dessa förhållanden. Sterilitet är nämligen inte paradgrenen här. Lite jod fixar det mesta. Diatermin som jag fick att fungera går inte att använda för att det enda handtaget till maskinen steriliserades i autoklaven och därmed var dess öde beseglat. Det smälte. Man får aldrig vara glad länge.

Tomt i väntrummet

Väntrummet är tomt för tillfället. Annars är det svart av människor. Men sjukhusets TV drar även de som inte direkt söker vård. Anita från Irland har varit här i 12 år och arbetat med div projekt. Bla HIV.

Is it safe....

Frågade en på sjukhuset om det var safe at gå runt på stan.
-Of course it´s safe, why shouldn´t it be safe? You are the tourist atraction, so why should anyone do something to you?
Det liger mycket logik i det....

Sterilen o Sterilförådet

Dagens operationer

Tanken precis innan jag satte kniven i patienten, förresten kniv o kniv ngt som var köpt på Överskottsbolaget och var lika vasst som ett brännbollsrack, var ”tänk om det är något annat än lipom. Och det var det. Kniven i patienten och det sprutade ut något av det äckligaste jag sett. En cysta full av, ja vem vet. En halvliter slemmig sörja rann ut över allt och alla. Tur att jag hade glasögon. Vem som bodde i cystan vet jag inte men de var hemma. Saxen gick inte att använda då den var lika vass som bännbollsracket, så det var bara att gröpa ut innandömet med kniven. Läckert. Men killen var glad.

Nästa patient hade brutit underarmen för två dagar sedan. Någon röntgen hade inte behövts även om vi hade haft någon. Min kliniska blick sa allt. Armen hade fått en extra led mitt på underarmen och krasade som en barnskallra när man rörde på den. Patienten tyckte att det var rätt roligt att han kunde böja den på mer än det vanliga sättet. Att åka till närmaste stad för at ta bilder tyckte han var lite onödigt så det var bara att lägga den ungefär rätt och gipsa. Kanske får vi en röntgen innan jag åker så vi kan ta några bilder när han kommer för kontroll om 4v.

Följande kille hade huggit av sig stortån med en yxa när han skulle hugga något. Igen fram med den vassa saxen och med ett klipp var tån borta.

AIDS o HIV

Sjukhuset har en AIDS dispensär där de som har HIV kan få gratis mediciner. Betalas via en Tysk organisation. Det finns grupper och barngrupper med smittade som träffas och kan få mat på recept. Staten betalar TB medicinen till dem och vitaminer. Info om barnbegränsning och skyd mot HIV talas det mycket tyst om. Men under bordet kan folk få kondomer. Det man inte ser existerar inte. Biskopen i distriktet är en hängiven medlem av Opus Dei så någon liberalisation eller upplysning är det inte att vänta. Snarare tvärtom enligt folk här.

Jobbet har vissa fördelar. Man slipper bli blöt på väg dit. Dvs om det nu skulle regna vilket det inte har gjort på ett halvår. Torrt överallt. Bara lite kaktusar som är gröna. Rtg fungerar inte för tillfället. Men det skall komma en ny nästa vecka. En organisation från Texas, sannolikt lite kristen, av ngt slag har donerat en ny apparat. Men när de såg rummet krävde de att det skulle renoveras. Så nu skall det bara målas och ett nytt snyggt betonggolv och vi kan diagnosticera. fast den skall installeras också. Dessvärre har jag inte rtg blick, iaf vad gäller frakturer, så alla fick gips idag.

Afrikas framtid i Mutomo

Var är alla människor? Det finns ingen personal på sjukhuset, inga patienter, inga nunnor bara vakten som vaktar grinden. Han måste tro att jag är galen då jag går fram o tillbaka till stan hela dan. Det måste vara extremt lungt. O Fortfarande ingen som har hälsat på. Funderar på att sitta kvar på terassen med min tekopp imorgon så får de hämta mig om de vill något.

The Dioctor mansion 2

Efter en dag vande jag mig vid att:
1. Ngn bäddar sängen
2. Ngn tvättar ens tvätt, stryker den och lägger den fint på sängen
3. Ngn diskar efter en
4. Ngn lagar all mat och serverar den
5. Ngn handlar
Det var svårt men det gick...

The Doctor and Dentist Mansions

Ingen har visat sig sedan vi kom. Ingen välkomstkommite, inga palmblad att gå in på, inga åsnor att rida in på området med men gott om getter. Varken nunnorna, sjukhuschefen, de övriga läkarna eller ngn annan har sagt jambo. Salina, maiden, släppte in oss i husen och det var det. Jag går runt och ingen verkar bry sig. Det sägs att inget vet att vi skulle komma. Ingen visste tydligen heller att just en kirurg skulle komma. Min Kenyanska legitimation lyser med sin frånvaro och det Kenyanska försäkringen också. Ingen vet något men alla är glada.

Doctors house är litet och beboeligt. Till min förtret och avund  är The dentists house betydligt bättre. Satelit tv, radio, dvd spelare. Å andra sidan behövs ingen radio eftersom musik strömmar från alla håll. Börjar med Meuzinen som börjar ropa ut till de få muslimerna i stan tidigt på morgonen, sedan fyller de lokala kyrkorna i med gudstjänst och när de är slut efter en halv dag hörs afrikansk disco. Går man i stan spelas det överallt, alla försöker visa att deras anläggning är störst.  

Pressbyrån

Som alla sjukhus har även detta en Pressbyrå där man kan köpa det mesta. Men man får väcka personalen.

Post op - uppvaket

Operationssalen

Att gå in på Op var chockerande. Ska jag verkligen operera här i ett grönt slaktarförkläde? Jag förstår folk att de drar sig för att lägga sig på bordet. Fast vi får väl se hur The Theater fungerar live. Blir intressant att se bytestiderna…..

Staement

Solid värdegrund att stå på ....

Men röntgen får man tydligen klara sig utan...

Mutomo hospital

Äntligen ett sjukhus som luktar som ett sjukhus, lukten av desinfektionsmedel ligger tungt över korridorerna. Man är förflyttad, som Proust, genast 50 år tillbaka i tiden. Det är inte mandelkakorna utan Karbolen som för en tillbaka. Och äntligen ett sjukhus som är rent. Inga dammråttor som springer i korridorerna, inget skräp som ligger i hörnen, Allt är snyggt och prydligt. Iaf på ytan. Tittar man lite noggrannare och lite bakom möbler så nog finns det damm o annat. Det som inte syns finns inte.

Trovärdigt?

Träffade en legosoldat på planet. Han hade arbetat med "security" i Afrika i 20 år, ffa i Sudan. Nu bossade han över 80 andra säkerhetskillar. Under hela flygresan drack han Baylis och Amarulla, lokal variant, omvartannat. Är det trovärdigt att en vuxen legosoldat först dricker Baylies och sedan skjuter folk?

Täckjackor på väg

Det första som slår mig när jag klev ut fr Kenyatta Airport var att (nu började böneutroparen skrika fr sin minaret) alla människor var påpälsade i jackor av allehanda slag. Täckjackor, knäppta, i 25 graders värme. Fleece hade alla. Fryser dem? Alla såg ut som om ddet var november i Sverige.
Det andra som slog mig är att all, hela Afrika, är på väg någonstans till fots. Kör man bil är det som en folkvandring. I sakta mak vandrar folk fram längst vägarna med jättelika packningar. Dvs kvinnorna bär packningen och manen cyklar bredvid eller går. Arbetsfördelning. Mannen tar ansvar medan kvinnorna arbetar.

En klassiker i loungen

På väg

Om man nu skulle glömma

Misgav Ladach Method for Caeserean section

Hittad just en videofilm över hur man gör ett snitt. Det är så dax, några dagar innan resan ner. Nu gäller det bara att hitta en video också. De växer numera inte på träd. Helt sjukhus och inte en videospelare. Det är verkligen See one - do one - teach one!

WHO Facts on Malaria in Africa

10 Facts on Malaria in Africa

01.African populations are extremely affected by Malaria
Malaria is caused by blood parasites transmitted from person to person through the bites of infected mosquitoes. In the absence of prompt and effective treatment, malaria often causes death.
The African Region accounts for 85% of malaria cases and 90% of malaria deaths worldwide. Malaria causes avoidable and often catastrophic spending for households and is an obstacle to the development of affected African communities and nation


02.Mothers and Children
85% of malaria deaths occur in children under five years of age. Every 30 seconds a child dies from malaria. Malaria episodes in pregnant women cause anemia, and other complications in the mother and newborn child.


03.People Living With HIV/AIDS
People Living With HIV/AIDS have a higher risk of recurrent malaria episodes and severe malaria.


04.Fighting malaria contributes to the attainment of several Millenium Development Goals (MDGs)
Reducing malaria burden contributes in particular to the attainment of the Millennium Development Goal 4 target of reducing under-five mortality by two-thirds by 2015 but also to MDGs related to poverty reduction, education, and maternal health.


05.African Leaders committed to the reduction of malaria burden
African heads of states and governments have committed to leading the reduction of malaria burden at the 2000 and 2006 Abuja Summits through ensuring universal access of exposed populations to essential malaria prevention and treatment interventions.


06.Malaria Burden can be reduced in Africa
As a result of the scale-up of use of insecticide-treated nets, Indoor residual spraying, intermittent preventive treatment during pregnancy and Artemisinin-based combination therapy, 10 countries in the WHO African region have reduced malaria cases by at least 50% between 2000 and 2008.


07.Health Systems Strengthening and Malaria Control have reciprocal beneficial effects.
Access to services and prevention and treatment interventions, procurement and supply of quality medicines and commodities, diagnostic capacity; routine surveillance, monitoring and evaluation concur to systems strengthening and progress towards national and international targets.


08.Engagement of all stakeholders is critical to intensify the fight against malaria
The support of all development partners to malaria control and other disease control programmes, maternal and child healt as well as education must be integrated in the broader context of a sustainable environment and development.


09.WHO advocates for the scale-up of proven cost/effective malaria control interventions.
WHO in collaboration with international, continental and regional partners advocates and provides normative guidance and technical assistance for the scale-up of essential interventions in order to reverse the incidence of malaria by 2015.


10.Primary health care and community empowerment and involvement are critical for the success of malaria control and progress towards its elimination
All African communities must own and take part in the fight against malaria, provide human and financial resources and develop alliances to conquer the scourge of malaria.

Malariaprofylax i Kenya

Rekommendationer för malariaprofylax fr Smittskyddsinstitutet.

Central- och Östafrika

Kamerun, Tchad, Ekvatorialguinea, Gabon, Centralafrikanska Republiken,
Sudan, Etiopien, Eritrea, Djibouti, Somalia, Kenya, Tanzania,
Uganda, Ruanda, Burundi, Kongo (rep), Kongo (f.d. Zaire), Komorerna,
Sao Tomé, Seychellerna

Risken är hög i större delen av detta område inkluderande de
flesta storstäder. I vissa höglänta områden i Kenya och Etiopien
är transmissionen av malaria mycket låg eller obefintlig liksom
på vissa öar i Indiska Oceanen (se nedan). Centrala Nairobi
anses fritt från malaria men inte stadens omgivningar. Malaria
orsakad av P. falciparum dominerar och klorokinresistensen
är utbredd. Alla resande till områden med malaria i regionen
bör ta malariaprofylax med läkemedel. Malarone®, meflokin
eller doxycyklin rekommenderas i första hand. Seychellerna är
malariafritt.

Where there is no doctor

Where there is no doctor är en utärkt bok som man kan ha med sig ut där det inte finns så mycket kvalificerad sjukvård. Den vänder sin kanske inte direkt till välutbildade doktorer men alla kan ha nytta av den för att få praktiska tips om hur man skall göra när resurserna tryter.

Dessutom är den gratis för nedladdning från Hesperian Publishing.

Eastern province Kenya

The Eastern Province of Kenya is one of seven regions of the country. Its northern boundary is with Ethiopia; the North Eastern Province and Coast Province lie to the east and south; and the remainder of Kenya's provinces, including Central Province, run along its western border. The provincial capital is Embu. On 16 July 2009, the province was sub-divided in to 3 Sub-Provinces namely lower eastern with Machakos as headquarters, central eastern with Meru as headquarters, and upper eastern with Marsabit as headquarters; however it still remains to be seen how these changes will take effect due to the political instability in the current coalition government. The sub-division of provinces were carried out in all seven Provinces of Kenya, excluding Nairobi.

The province is principally inhabited by the Meru and Kamba and several pastoralist communities. In 1979 its population was 2.7 million; in 1999, 4,631,779 (according to the 1999 census). In terms of area, it is the second largest province (159,891 km²).

Eastern Province of Kenya includes the Chalbi Desert, Mount Kenya, and the eastern half of Lake Turkana also known as Lake Rudolf. The climate is arid to semi-arid. Its most important permanent river is Ewaso Ng'iro.

Mutomo Mission Hospital

Mutomo Mission Hospital, since its beginning 40 years ago, under the administration of the sisters of Mercy, is in the catholic Diocese of Kitui, Kenya. Beginnings were small but it offers now a wide bases, low cost health service to the surrounding area. The nearest hospital to Mutomi is Kitui District Hospital, about 76 Kms Noth on a dirt road.

The population in a 30 Kms radius is well in excess of 100.000. 55% are estimated to be female. 43% are said to be between 15 & 60, 26& in Primary School and 6% in Secondary school. At least half the population is under 15 years. The terrain is dry and classified as semi-arid with an average of 400 mm that has to fall in November/December. The last 3 years had below average rainfall overall and the harvest was very poor.
Farming is little more than subsistent at the best of times- the crop being maize, beans, millet and sorghum.

Trading in goats and a few sheep and cattle is the main income source and prices fluctuate with the availability of grazing and water. Likewise maize prices and other foodstuff vary in times of plenty or scarcity.
Such harsh market forces often contrubute to hunger and malnutrition. These conditions are recurrent in Mutomo, resulting in people living from hand to mouth with very little cash for the many demands of education and health.
There are no industries locally- the majority of wage earners are in service jobs- e.g. teachers, health workers, civil servants etc. or are self employed- i.e. shopkeepers and other traders. Many people have to migrate to cities like Mombasa or Nairobi in search of work.

Mutomo receives referrals from the local health units and many people come directly. Because of poor transport and also due to poverty, many are extremely ill on arrival. Some die within hours of admission. From outside the district of Kitui people are coming for elective surgery or are referred. Specialist services are as distant as Nairobi (250Kms.) and cost is a serious constraint for many. For the majority of local people needing hospitalization Mutomo is their only hope. The people where services are provided for, are subsistence farmers whose survival is totally dependent on rain. No rain means no crop, consequently no food to eat or sell. This results in hunger, poverty and disease.

Yearly over 5000 patients are treated as inpatients in this hospital. That volume of patients constantly challenges critical elements of care in a time and place that is ravished and seriously threatened by HIV/Aids. Bed linen, syringes and gloves are a continuous shortage.
They have to recycle syringes and gloves on a regular basis in order to meet the patients'basic treatment needs. Often, especially during the malaria season there is not enough bed-linen for the patient beds.

Skola

Andelen analfabeter i Kenya är ca 25 %. Den åttaåriga grundskoleutbildningen (primary school) blev gratis och obligatorisk 2003 men i realiteten är dock grundskolan oftast inte gratis. Det finns skolor där staten finansierar skolbygge, lärare och läromedel men även på dessa skolor tar man ibland ut en avgift av föräldrarna för skolmat och anställande av extra lärare då barnantalet är stort. Även om avgiften är låg kan den vara svår att finansiera i detta fattiga område. Skoluniformer är obligatoriska och kostar också pengar.

Majoriteten av de statliga skolorna, även grundskolor, bygger på att föräldrarna bidrar ekonomiskt till åtminstone driften, s.k. harambee skolor. En avgift på ca 600 kr per termin är vanlig. Det finns dessutom skolor där föräldrar engagerat sig för sina barn och bygger nya skolor av egen kraft och utan regeringspengar för att barnen inte ska behöva gå så långt till skolan.

Många barn går fortfarande inte i skolan. Orsakerna kan vara fattigdom, långa avstånd till skolan eller behov av arbetskraft på gården.

De flesta skolor är dagskolor men det finns också internat. Både dagskolor och internat finns också som privatskolor. I Mutomo är det vanligt att barn i 8:e klass får bo på skolan för att kunna studera i lugn och ro även om skolan i övrigt fungerar som externat. Skolan har tre terminer per år och varje termin avslutas med slutprov. April, augusti och december är lediga månader.

Gymnasiet (secondary school) är fyraårigt. Här finns också både allmänna och privata alternativ. Till skillnad från grundskolan betalar barnen en avgift på ca 2 500 kr per år. Avgiften gör att många inte har råd att sända barnen till gymnasium. Andelen som går i gymnasium i Mutomo är ca 20 %.

Sjukvård

Malaria, tbc, parasitsjukdomar, HIV och andra infektionssjukdomar är vanligt förekommande och sjukdomar, fattigdom samt bristande tillgång på rent vatten och mat och utbyggd hälso- och sjukvård ger hög dödlighet. Enligt Unicefs senaste statistik är dödligheten i Kenya under första levnadsåret 8 % och av levande födda dör 12 % före 5 års ålder. Genomsnittsåldern i Kenya ligger på 18 år och medellivslängden kring 50 år. För den intresserade finns ytterligare belysande statistik att hämta på Unicef's hemsida.

När det gäller förekomsten av HIV/AIDS i Kenya finns betydande osäkerhet. Man uppskattar totalantalet år 2009 till som mest 2 miljoner, varav barn 180 000 (UNAIDS 2010 Report on Global AIDS Epidemic). Andelen smittade är högre i städer än på landsbygden och kvinnor anges vara ungefär dubbelt så många som män. Förekomsten i Mutomo uppskattas av missionssjukhuset, som har en välfungerande HIV/AIDS mottagning, till ca 10 % av totalbefolkningen, vilket är högt för att vara landsbygd. En inte obetydlig del av förstföderskor är smittade med HIV. Idag är bromsmediciner kostnadsfria, liksom läkemedel mot tbc och malaria. Dock arbetar inte sjukhuset aktivt för att sprida preventivmedel/kondomer, snarare tvärtom.

Hälso- och sjukvården i Kenya lider brist på medicinsk utrustning, kvalificerad sjukvårdspersonal och läkemedel. Stora delar av resurserna går till sjukhusen i storstäderna medan utbudet på landsbygden är begränsat. I Mutomo finns emellertid sedan 1962 ett relativt välutrustat och välfungerande missionssjukhus. Det ägs av katolska kyrkan i Kitui och drivs av den irländska nunneorden Sisters of Mercy.

Missionssjukhuset bedriver medicinsk och kirurgisk vård och har 120 vårdplatser inklusive förlossningsvård och vård av barn. Laboratoriet är välutrustat men röntgenapparaten 30 år gammal. Man har två inhemska läkare anställda och 38 ”nurses” varav 18 har utbildning motsvarande våra legitimerade sjuksköterskor (registered nurses), det finns även medical officers. Det bedrivs utbildning av motsvarande AT läkare. Från Sverige regelbundet, med 6 veckors tjänstgöring, en läkare, oftast kirurg, och en tandläkare i en stafett organiserad och finansierad av Rotarys Läkarbank. År 2008 tog man emot 12 500 nya patienter och utförde ca 2 500 operationer, varav drygt 300 större ingrepp. Dessutom tog man emot drygt 4 000 tandläkarbesök i den mottagning vars utrustning skänkts av Rotary och svenska landsting.

Det finns också en statligt finansierad hälsocentral i Mutomo som drivs utan läkare och som även erbjuder mödravård.

Infrastruktur

Kenya har ca 37 miljoner invånare och minst hälften av befolkningen är barn. Orten Mutomo har ca 17 000 invånare, varav centralorten 3-4 000. Övriga bor i utspridda små lantgårdar, shambas, eller i mindre byar i de tre ”sublocations” Kandae, Kitoo och Mwala. Etniskt är befolkningen homogen och tillhör stammen Kamba. Det finns både muslimer och kristna i området, som är ett av de lugnaste i Kenya.

Fattigdomen är utbredd och en majoritet har beräknats leva under fattigdomsgränsen 1.25 USD per dag. Distriktet bedöms vara det tredje fattigaste av Kenyas mer än 70 distrikt. Det finns inga industrier. Majoriteten av dem som får regelbunden inkomst arbetar i servicesektorn, som lärare, i den statliga administrationen eller är egna företagare. Lantbefolkningen får huvudsakliga inkomsten genom handel med getter, höns och i viss mån nötkreatur och försäljning av majs och frukt och grönt på marknaden. Svält är vanligt förekommande. Många utvandrar till större städer för att försöka få arbete.

2,5 miljoner barn är föräldralösa i Kenya. Orsaken till föräldrarnas död är i ca 40 % AIDS men andra vanliga orsaker är malaria, tbc och olyckor. Släkten, och i första hand mor- och farföräldrar och syskon tar hand om de föräldralösa barnen. De som inte får hjälp hamnar i stor utsträckning i prostitution. Förhållandena i Mutomo skiljer sig inte så mycket från landet i övrigt. Antalet föräldralösa barn är stort och flertalet tas om hand i familjer men barnprostitution förekommer också i Mutomo. Bland annat är genomfartstrafiken där stor och det finns flera små hotell med övernattande chaufförer. Dessa bidrar också till spridning av HIV smitta.
Brister i infrastruktur har hämmat utvecklingen i Mutomo. Distriktet saknar vägar med beläggning och vägarna är dåligt underhållna med farliga gropar och ojämnheter. Fordonen kryssar sig fram med användande av hela vägbredden. Under regnperioden är vägarna i värsta fall oframkomliga då lågt liggande broar svämmas över. Huvudvägen till den tidigare distriktshuvudorten Kitui är drygt 7 mil lång och tar 2-2,5 timmar med bil. Till Nairobi tar det ca 6-7h med bil. Den dåliga vägstandarden ger inte bara längre transporttider utan också stora kostnader för reparation av skadade fordon och ökad olycksfallsfrekvens.

Det finns ingen järnväg till Mutomo. Den allmänna kommunikationen upprätthålls med överlastade större bussar och livligt dekorerade minibussar (matatus) som är ett slags delade taxis med fast rutt men utan fasta hållplatser och tidtabell. Bekvämaste sättet att ta sig till Mutomo från Nairobi är att flyga med ett mindre plan. Landningsbanan av sand kan användas under torrperioderna.

Elektricitet via nationella nätet har 2010 dragits till Mutomo. Kostnaderna för anslutning och förbrukning begränsar dock möjligheten för privata hushåll att ansluta sig. Vid behov används annars dieseldrivna generatorer eller i viss utsträckning solpaneler. Internet fungerar hjälpligt genom särskilda lösningar. Vid missionssjukhuset finns sedan ett par år exempelvis ett informationscenter som är utrustat med datorer. Det finns också internetkaféer men ännu finns ingen mer utbredd användning av internet. Däremot fungerar mobiltelefonin mycket väl och med flera konkurrerande telefonoperatörer. Mobilt Internet fungerar också relativt väl. Det finns täckning i nästan hela distriktet och flera affärer som säljer kontantkort och laddning av mobilerna.

Sedan Mutomo blev eget distrikt 2007, det tillhörde tidigare distriktet Kitui, har utvecklingen påverkats positivt. En egen distriktsadministration har byggts upp och två banker har etablerat sig i centrum. Det finns även uttagsautomater för kontanter.